Trädgårdsnytt 4

 Här kommer den sista av artiklarna som föreningens medlemmar skrivit i Trädgårdsnytt. Det är Susanne som har ordet.

ALLA medlemmar är mycket välkomna att skriva liknande historier om sina trädgårdar. Jag är säker på att de skulle läsas med stort intresse av oss alla.

MIN GRÖNA RÖRA

När man har passerat Finlands längsta bro, Replotbron, är det inte långt till min trädgård. Den går under benämningen min gröna röra, eftersom här finns lite av varje, huller om buller, i en salig blandning. Vi byggde vårt hus och flyttade in för 9 år sedan på min mans farmors gamla tomt, som består av ängsmark belägen på gammal havsbotten. Jag har alltså sand, sand och åter sand att odla i! Eftersom jag är uppväxt i en familj med jordbruk som bisyssla var det naturligtvis självklart att vi skulle ha egenhändigt odlad mat. Så jag grävde ett litet potatisland och grönsaksland, planterade bärbuskar och fruktträd, som pga närheten till Blomqvist plantskola med tiden har blivit rätt många. Vänner och bekanta skänkte plantor, frön mm, så perennrabatterna växte sig allt större, ett stort nöje är också att vandra runt i plantskolors utrymmen och sällan kommer man ut tomhänt!  En stor del av växterna har tillkommit på våra trevliga plantbytarträffar och resor med föreningen. Perennintresset har varierat, det började med blå blommor, sedan svarta/mörka, fortsatte med variegerade sorter och numera vita blommor.

Rosorna

Redan i barndomen hade jag förälskat mej i midsommarrosen, så den var ett absolut must i min trädgård och den beställdes relativt tidigt tillsammans med Poppius och Tornedalsrosen. När sedan dessa buskar växte till sig och började blomma så var jag fast i rosträsket! Habegäret slog till varefter jag läste på och lärde mej mer om rosor. 

Numera har jag ca 250 sorter och det finns många, många kvar som ska prövas. Jag har försökt att få med några sorter ur varje grupp, men jag prioriterar remonterande sorter, därför har det blivit en hel del rugosahybrider och moderna buskrosor. Många av rosorna ska enl. zongränsen inte klara sig här uppe, bla Austinrosor (engelska rosor), muskrosor mfl. Och visst... inte blir det några stora, frodiga buskar,  men jag är överlycklig över varje blomma de ger och för varje vinter de zonknäcker och överlever!   

Ett stort vinterintresse är forumdiskussioner, studera rosfirmornas utbud och göra beställningar. Förutom rosor är jag också förtjust i klematis, pioner och hortensior, däremot skulle jag aldrig ha barrväxter och rhododendron i min trädgård, de var så plastiga, tyckte jag. Numera finns det en rad med rhodisar längs garagegaveln, man kan ju ändra sig....

 

Trångt och torrt

Alla mina odlingar medför naturligtvis att det ständigt är för trångt, och som bekant är det betydligt trevligare att gräva nya rabatter än rensa upp gamla, så det pågår ständiga projekt. Har återkommande diskussioner med min totalt trädgårdsointresserade man om rabatternas märkliga utvidgningar och förökning på hans traktorvägar och flickornas fotbollsplan.... 

Hela familjen är sport- och naturintresserad, vilket innebär att jag ständigt får kompromissa om något ska lämnas ogjort i trädgården eller om jag ska missa något evenemang.  Pga sandbotten har jag ständig jordbrist och torra somrar går nästan all ledig tid till att vattna. Tack och lov har vi egen brunn! Närheten till havet gör också att jorden torkar upp ännu snabbare pga all vind, men å andra sidan dras jag inte med så mycket mjöldagg od.  Gift är av naturliga orsaker portförbjudet i trädgården, så allt i skrott- och larvväg ska klämmas och plockas. Lite såpsköljning är ok.   

Det ska bli spännande att se hur trädgården ser ut inkommande sommar, jag har nämligen lovat mannen att ta det lugnt med odlandet för att vara på sommarstugan och bygga bastu. Jag har i alla fall lirkat loss lov att få åka på träffar och resor med Trädgårdsodlingens vänner. Det ger förutom inspiration och möjlighet till plantinköp också tillfälle att umgås med likasinnade. Inget går upp emot att få varva ner i min alldeles egen gröna röra efter en jobbig dag på sjukhuset.